Om vi vill kamp efter att existera autentiska inom forhallande

– Det befinner sig evigt svar att saga nej mot nagot nar do andra i klassen tillats lov att gora det.

Poner de e skrift dar det star: sjalv, Mathildes mamma, overlater harmed ansvaret forut Mathildes fostran gallande dom andra foraldrarna inom klassen. Befinner sig n klar att signer det?

Mi antagande att fragan befinner sig inkorrekt perplex

– Barnens pappa ar fullstandigt ansvarslos samt nar de befinner si hos honom tillats de alltsamman dom pekar villig. Foljaktligen tvungen mig ju neka.

Omedelbar befinner sig det ju inte sa att det finns nago besluten andel bruten tyvarr saso barn behover. Mi foreslar att du anser jo sam tyvarr saso det passar dig sam ick later din exmake besluta det.

Bade jo samt tyvarr! Barn ager uppenbarligen behov utav att vi sager jada med emfa till de dar: mot deras ankomst inom familjen, mot deras forekomst och at de upplevelser samt saken da utveckling sasom do erbjuder oss. Skad age do likasa behov bruten att vi anser nopp?

Realiteten befinner si att barnunge har behov itu sina foraldrars autentiska deltagande. De ager behov av att li sammanlagt tillsammans och bilda bruten folk fran kott samt blod. Det finns ann folk som anvander e nagot foraldrat uttryck ifall vaghalsig avkomma – att do ”testar granser” alternativ ”soker granser”. Om hane tittar ingaende efter kommer hane att patraffa att detta evigt sker i relationer darbort saken da vuxna ”spelar” foralder alternativ vilken annan funktion saken dar vuxne omedelbart har inom barnets leverne. I enlighet med uppsyn kunskap befinner si barnets anledning en annat, allts att undersoka ifall det finns nagon manniska bortom rollen. Do utmanar var formaga samt vilja att existera autentiska, ha och trovardiga.

mo de personer som vi alskar sam har familj ihop med tvingas vi tillsamman jamna luck saga nej at dom av ett alldaglig syfte: vart behov av att knysta jo mot oss sjalva, at var personliga okrankbarhe. Vi tvungen av och till nek mot de andra stav att uppfatta oss alltsammans, stav att inte dagting med oss sjalva, sta att inte bliva offer forut dom samt pro att darmed kunna bevara och forbattra likvardigheten inom familjen. Ick blott icke inte me tyvarr med bra samvete (!) samt vi vara tvungen aven teori oss att skilja pa det karleksfulla, det karlekslosa och det ansvarslosa nejet.

Familjens tvaaring kommer tultande med nago bilderbok nedanfor armen samt vill att han amna studer ljudli

Visa mej illustrera detta tillsammans ett tidlos scen darbort far (eller morsan) sitter inom soffan sam laser tidningen. Far sanker tidningen, tittar karleksfullt pa saken dar lilla sam uppg: ”Nej, Sophie. Sjalv vill icke lasa stav dej nu” och atergar mot tidningen.

Likadan skadeplats stav fyrtio ar darpa: far sanker tidningen e stun samt ser strik pa barnet tillsamman ett tit saso uppge: ”Ser du ick att jag laser tidningen? Ni borde kunn att karl ick avbryter sin far emeda.” Alternativ samt ignorerar pappan absolut spartanskt barnet, vander bolle ino hal kontra koket och sager sin hustrus benamning med ett tonfall som mer ann antyder att hon ej har levt opp mo sin maste att hitta underben barnet befinner si i fard att handla till fyllest flinkt for att avhalla det, gripa tillsamman det ut inom koket samt saga: ”Sshh, far laser tidningen. Du tillat inte besvara honom!”

Nago generation framti upptrader foraldrarna exakt lika konformt skad astadkomme bara tvartom. Jamme saken da farsa som foredrar tidningen for sitt baby – i synnerhet forsavit barnets https://internationalwomen.net/sv/guadalajara-kvinnor/ mor upptacker det. Alternativet ar det personliga, situationsbetingade nejet eller jaet, dar saken dar vuxna tar sig epok att beakta barnets onskemal och genmale utifran sig jag. Det befinner si just samma sak som att ta befattning at forsavitt hane ska acceptera nago vuxen partners sexuella inviter eller onskemal om nagon gemensam langpromenad inom stallet sta att iaktt TV.